Me dhan stinet
neverin e njeriut ne nji cajke
e ka me mi cmend ditet e mia
deri sa ta gjeje
nji prrue te keq
me plandos
aty ku s'kalon kamb njeriu.
As guri s'ka me bajt,
po le ta qajn zojt e zi...
Se une po e ndiej
zanin e pranverës që po thërret,
si melodi e fyellit përtej kohës.
Ingen kommentarer:
Legg inn en kommentar